Smile At Life

Jaha, nu har det kassa vädret kommit ändå. Men man kan inte alltid få ha sol och tropisk värme, så ska väl vara nöjd med allt det vi fick och så tror jag säkert att sommaren kommer tillbaka med massa sol när denna vecka full med regn är över. Man kan iallfall hoppas!
Igår var det trevligt på kalaset, förutom att jag satt halva tiden först med att sucka för att dem BARA pratade golf, som vanligt och det är jag inte det minsta intresserad av. Det är jag och min kusin Alice som alltid tröttnar på när resten av släkten ska snacka golf varje gång vi ses. Att dem själva inte tröttnar? Haha, nej det är för mig ofattbart.

Sprang igår, och är så glad att jag tog tjuren vid hornen och hörde av mig till Emma om det. För jag hade ingen lust alls att springa, hade inte laddat på med vatten och bra mat under dagen igår, och hon var heller inte laddad för hon hade druckit i lördags och var rätt seg. Men är så glad att jag sa att vi skulle åka, så vi fick peppat varandra lite. Och jösses, vad tungt det var att springa kan jag säga! Det var verkligen jobbigt när regnet låg i luften och gjorde det riktigt fuktigt och kvavt, samtidigt som man knappt hade någon lust alls att springa. Men vi peppade varandra och spurtade som bara den i slutet och klarade varvet på 5 km, eller 1,5 km uppvärmning och 3,5 km löpning. Det känns kanon idag att man fick gjort det igår. Så nu gäller tisdag nästa gång.
Vi har satt upp ett mål också förresten, att klara milen innan Augusti är slut. Tror ni vi klarar det? Det hoppas jag iallfall. Men vi har goda förutsättningar att klara det, dels en bra grundkondition och dels två sjukt starka viljor som tar oss fram trots att ben och andning nästan är slut! Ja, målet ska uppnås så hoppas ni hejar på oss att klara det! :)

Idag blir det kalas igen. Nu är det min minsta kusins tur att fylla hela 6 år! Tiden går så fort så det inte är klokt. Vart har dem 6 åren tagit vägen lixom? Ja, herregud, inte konstigt att dem vuxna fortfarande chockeras när dem inte sett oss på länge och säger hur stora vi blivit och man kan aldrig förstå vad dem menar. Men nu förstår jag, för jag kan inte fatta att Clara blivit 6 år och Alice 10! Det är ju mina små tjejer som alltid varit så små och underbara. Men gud vad kul att dem börjat bli större nu! Jag kommer nog älska att ha egna barn och se dem växa och utvecklas.... =)

Nu tänkte jag tvätta lite så det blir gjort.