Blää vad krångligt det ska vara...

Får hjärnkollaps tror jag. Sitter och funderar över min yrkes-framtid och blir helt matt. Har tidigare trott att om jag läser mitt tredje år på utbildningen jag gått så kan det likställas med socionomexamen, vilket det inte verkar kunna göra. Med detta framför mig betyder det att om jag vill bli psyko/KBT-terapeut MÅSTE jag först utbilda mig antligen till socionom eller läkare. Där är valet ganska enkelt. Läkare hade varit coolt men nej, det skulle jag aldrig klara. Då måste jag alltså läsa hela 7 terminer så jag kan kalla mig socionom. Här hade jag varit glad om det var slut och man bara kunde söka till psykoaterapeututbildningen. Icke. Efter socionomexamen måste jag läsa en grundläggande psykoterapiutbildning som är på ca 1 år. Under eller före grundläggande utbildning måste jag genomgå minst 50 timmar individualterapi hos leg. psykoterapeut eller 120 timmar i gruppterapi. När grundläggande utbildning är klar måste minst 2 år passera där jag arbetat på minst halvtid inom psykatrisk vård eller med psykosocialt arbete. Sedan ska man också kunna visa intyg på att man, samtidigt som själva huvud-utbildningen kommer ha deltidstjänstgöring med psykoteraeutiska arbetsuppgifter.
Kommer min dröm någonsin att bli sann? Det är skrämmande när det går upp för mig att en psykoterapeut alltså har högre rang än en läkare inom psykiatrin - jag trodde inte det innan. Har ändå läst på ganska bra tycker jag, men tydligen inte tillräckligt. Skulle jag klara att göra alla steg så kommer jag i princip att göra forskning och olika publikationer - det är en merit när man ska bli antagen såklart... Så hade varit bra om man hann göra något sånt INNAN själva utbildningen. Puuuh. Ger jag mig in i denna leken, så kommer jag få det tuffare än tuffast. Kommer få ändra så mycket i mitt liv och hur ska det gå med att skaffa familj och sånt som jag inte vill göra för sent i livet? Vet att jag klarar det, men vågar jag satsa hela mitt liv på ett kanske framtida yrke? Vill jag verkligen det så mycket att jag är beredd på detta? Jag vet inte.. Och det är just det jag får ta och fundera på innan vintern kommer, för då får jag ha en ansökan till socionomprogrammet inne isåfall... Tänka, tänka, tänka blir det...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0