En del av mitt jobb

Vissa dagar blir det såhär. Som idag alltså. Här sitter jag nu, ätit frukost och gjort mig iordning för jobb - fastän jag inte alls vet vart jag ska eller när jag ska börja. Det är en del av mitt jobb, det är därför vi kallas FLEXpoolen - flexibelt arbete helt enkelt. Dock är det lite jobbigt när man sitter såhär dessa mornar, och bara väntar på att bli uppringd om att jobb kallar. Är ledig imorgon så det betyder att jag så gott det går att lösa ska jobba en dagtur, lutar mot bredvid gång på ett nytt ställe så jag får utökat mina arbetsplatser lite. Tur att det inte är såhär ofta direkt, nog andra gånger jag är med om detta på mina 5 månader så det är helt okej. Det är ju trots allt en del av jobbet, och jag trivs så bra så man står ut med att sitta här och vänta och vara beredd på att kasta sig i bilen och brumma iväg!
Blev ingen träning igår heller, var vrålhungrig när jag slutade jobbet så åkte och handlade och hem och gjorde mat och sedan blev man gött seg. Slängde på en film, nya med Anthony Hopkins - The Rite. REKOMMENDERAS! Jag älskar ju exorsist-filmer, thriller och rysare, och vem är inte bäst i sånna filmer om inte A.Hopkins? Jo, jag tyckte filmen lätt var sevärd, ingen film man hoppar till och skriker på jättemycket, den är mer sån som ger lite kalla kårar och att man kryper ihop lite extra under filten.. :) Nåja, då är det bara att försöka komma iväg till spåret idag och ta sig en runda, eller rättare sagt, idag får det bli intervall igen eftersom det är en vecka sedan nu. Hoppas bara jag får okej arbetstid som sagt så jag orkar/hinner med träning idag. Annars får vi helt enkelt till spåret tisdag-torsdag-lördag/söndag eller något sånt. Varannan dag tänker jag fortsätta med ett bra tag till, vill INTE riskera skador på senor och benhinnor och annat eftersom de faktiskt vänjer sig mycket långsammare än musklerna och konditionen. Det är så man får sina skador oftast. Man känner att musklerna blir starkare, konditionen blir bättre och man får hopp om att klara av att träna hårdare, intensivare och kanske springa mycket längre. Dock har inte allt i kroppen som gör att du kan röra på dig hunnit följa med i samma takt och då riskerar man skador, exempelvis korsbandsskador etc. Och det vill jag icke! :) Så vi får väl se, nu ska jag bädda sängen och hoppas på att någon ringer mig snart. Ha en bra måndag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0