Snö redan?
Det blev inget restaurangbesök igår, vi bestämde att vi nog tar det nästa helg. Vi var för trötta båda två och man vill ju kunna njuta till fullo när man går ut så så då avvaktar vi. Det är ju inte direkt någon brådska! Istället blev det en lugnt hemmakväll med idol och sedan Wild, wild West med Will Smith i huvudrollen, men som vanligt så somnade jag innan filmen var slut. Så hur den slutade har jag ingen aning om, som vanligt!
Ska göra mig iordning nu och köra upp till mamma, hämta henne och sedan till Furulundsparken där vi har Maratonjympa och 15 års jubileum med Friskis&Svettis Ale idag. Sitter redan fullt påklädd med röda friskis byxor, röd friskis topp och vit friskiströja. Funderar bara på hur tusan jag ska göra med skor, det ösregnar ute så har ingen lust att gå i vanliga jympaskor.. Blir nog att jag tar stövlar så får jag byta om när jag ska upp och träna lite, kommer ju springa runt och hjälpa till lite överallt så behöver ju inte vara tränings-redo på fötterna hela dagen. Ikväll blir det ju kräftskiva också, förhoppningsvis. Väntar rapport från en sak som inträffat så vi får se. Hoppas ni får en fin lördag trots regnet (här iallafall!)
Mörkret är längre än ljuset
Nu, äntligen har jag också fått min FANTASTISKA vinst som jag vann hos Stina-Lee i somras. Det har krävt en del mailande med eniro som höll i vinsten, men äntligen är den i mina händer. Och den var värd så mycket mer än jag trodde, hela 2000 kronor har jag att spendera på ett restaurangbesök på valfi restaurang som är med i restaurangguiden! Tyvärr är inte restaurangen jag helst vill gå på med, så nu sitter jag och kikar igenom listan för att se vad det finns för roliga alternativ. Jag har Sjömagasinet som en högt listad kandidat, jag menar, hur ofta har man råd att gå dit och äta en tre-rätters? ALDRIG. Eller inte jag iallafall. Eller, råd kanske man inte ska säga, men ta sig råd då då. En förrätt kostar ju runt 300, så är man två så blir det en hel del pengar jag hade velat göra något annat kul för eller ta flera restaurangbesök på en mindre dyr middag... Men men, vi får väl se vad jag beslutar mig för och vart vi ska gå. Kan bli att vi åker in idag och har en riktig lyx-kväll, det beror väl på vad man orkar och känner för senare. Det gäller ju i ett år så jag behöver inte ha brottom, men jag är sugen på det nu, nu, nu! :-)
Har sjuk träningsvärk idag, hade inte tränat sedan förra tisdagen och körde två pass igår varav ena var skivstång. Får skylla mig själv med andra ord. Varför kan jag aldrig någonsin inse att jag måste vara mer lagom i det jag gör? Inte bara köra på till 110% eller stå still på 1%. Det går bara inte, jag vet det. Innerst inne. Jag gör bara inte något åt det. Eller, jag lyckas iallafall inte göra något åt det. Har ni något tips på hur jag ska bli mer lagom? :-)
Nu ska jag kika vidare på restauranger, sedan ska jag lägga mig bredvid en sovande sambo och vila ett tag innan jag ska städa och planera kvällen. Jag uppdaterar senare eller imorgon, har så mycket intressanta ämnen att skriva om men har ingen ork att skriva en uppsats till er just nu, så det får bli när jag är piggare helt enkelt. Ha en underbar fredag alla söta! Njut och ta vara på era nära och kära!
P.S. Nu är mörkret längre än ljuset på dygnet, det var höstdagjämning igår.. Visst är det mysigt med lite mörka höstkvällar framför sig? :-)
En höstkväll i Göteborg. Visst är det ändå mysigt med lite mörker och massa belysning?
Höstens färger
Har fått bytt bakgrund, lite fina höstlöv och färger istället. Vad tycks? Det var det enda jag kände behövde ändras, det andra gillar jag fortfarande. Det passar in i höst-temat också lite faktiskt. Men men, ändrar mig säkert snart igen ändå :)
Ser att mina besökare börjar bli fler, så himla kul! Ska därför försöka få in fler inlägg nu framöver. Detta blev bara ett litet snabbis inlägg för att visa att jag lever :) Nu ska jag fortsätta surfa runt lite och sedan göra mig iordning för kvällens jobb. Ha en fin dag allihop!
Förresten! Glömde ju skriva, Heja Moderaterna! Skönt att alliansen sitter kvar ett par år till. Nu tycker jag vi kan lägga ner allt valsnack för det står folk upp över öronen nu, speciellt allt om KD. Inse att människor är olika och tänker olika, vi kan inte göra något åt det, det hjälper inte hur mycket folk än klagar. Tyvärr.
Är vi smartast eller dummast djur på vår planet?
Har ni tänkt på att vi är det enda djuret som frivilligt utsätter oss själva för fara? Ja alltså, det finns inget djur på hela vårt klot som skulle utsätta sig själv för fara i onödan. Om en antilop får en instinktiv känsla av att ett lejon ligger och lurar i ett buskage så går han inte dit. Men om vi människor får en instinktiv känsla av att något är fel, måste vi ändå testa gränserna och se OM det verkligen är något som är fel eller om vi känner fel. Gets my point?
Alltså, varför måste vi människor hela tiden utsätta oss för saker som innebär fara eller som är skadliga för oss? Är vi smartare än alla andra djur och kan resonera att det finns en risk att det inte är farligt så vi testar eller är vi dummare än alla andra djur och tror att vi kan ha fel i vår känsla? Jag tippar faktiskt på det sistnämnda.. Jag tror vi är för dumma och naiva många gånger och tror att vår magkänsla har fel, när den i de flesta fall har rätt. Det som fick mig att verkligen få upp ögonen för detta idag var när jag kikade en snabbis på Oprah och det handlade om en kvinna som var bara en timme ifrån att bli mördad av sin ex-make (som hon hade lämnat pga. misshandel och kontroll). Den dagen han försökte mörda henne bjöd han in henne i huset (som hon inte fått gå in i sen de skiljde sig) för att hon skulle hämta deras gemensamma döttrar. Hon kände direkt att något inte stod rätt till och att hon inte borde gå in, men det var kallt ute och hon hade slut på bensin i bilen och tänkte att döttrarna var där inne så hon gick in. Det skulle hon inte gjort. Hon skulle lyssnat på sin instinkt, för han misshandlade henne brutalt, tejpade för hela ansiktet, händer och fötter och jaa.. Ville döda henne. Hade hon lyssnat på sin magkänsla hade inte detta hänt, utan hon hade kommit därifrån med sina flickor.
Samtidigt som man tänker på detta så kan jag inte undgå att tänka att det där OM vi människor tänker på jämt, det kan ju faktiskt stämma. För vem har inte haft fel magkänsla någon gång? Någon gång har nog alla det, och man kanske inte vill leva ett liv utan "faror". Eller, många vill leva på gränsen och se vad som händer trots känslan. Jag är nog den lite fegare personen, jag tar hellre det säkra före det osäkra. Och det är väl det som gör oss människor till så unika individer. Att alla är olika. Men jag tycker iallafall det är väldigt intressant att vi är det enda djuret som faktiskt gör såhär.. Det måste ju betyda något? Vi måste lära oss att tyda våra intuitioner bättre och lära känna oss själva på djupet så vi vet hur vi ska handla när en känsla dyker upp. Detta är jättesvårt men man lär sig, och man lär framför allt lära känna sig själv och hur man reagerar och hanterar olika situationer. Hur många känner exempelvis på sig när någon som står en nära ljuger? Eller döljer något för en? Jag tror många känner på sig sådant. Det gör iallafall jag, och flera i min omgivning också.
Så ta vara lite mer på magkänslor och er djuriska instinkt, den finns där för att den är viktig och för att vi ska ta lärdom utav den. Vi har inte fått den för att äventyra med liv och känslor, det kan vi ju göra ändå! :-)
LIVING AND ROOM
Med utvalda kvalitetsprodukter och nyanser, vill vi göra det enkelt för
människor i alla åldrar att skapa levande och personliga hem.
För att du också ska ha chansen att vinna ett presentkort på 250 kr hos Living and Room kikar du in på Pysselitens blogg och följer tävlingsreglerna!
Lycka till sötisar!
Lycka!
Sitter här och tar en paus från allt städande och pysslande. Har fått satt upp lite tavlor och städa undan en del nu, börjar kännas så hemtrevligt och mysigt här nu. Har köpt massa ljushållare också så nu har jag massa ljus på hyllan ovanför tvn! Helt underbart. Tänk vilka höstkvällar det ska bli... :-)
Igår var jag på After Work med avdelningen på rättspsyk. Hade jättetrevligt, körde dock så höll mig nykter. Men det är ett riktigt härligt gäng och alla är så trevliga och snälla, är jätteglad att man kommit in i det gänget, ska ju dit och jobba med start på torsdag nästa vecka. Ska bli skönt att ha lite att göra om dagarna ett litet tag igen.
Idag är jag jätteglad och på hur bra humör som helst. Guess why? Min älskling kommer hem ikväll! Han är ledig imorgon så får han skjuts till kungälv med en arbetskollega så då åker han hem så får jag köra tillbaka honom imorgon kväll eller på måndag morgon. Ska bli helt underbart att få ladda upp sig med lite kärlek igen :-) Var bjuden på kalas hos hans syskon idag också, men känner att jag inte riktigt hinner åka dit för måste städa klart och sedan måste jag få pluggat klart så jag slipper sitta med det när R är hemma, då vill jag ägna mesta möjliga tid med honom. Men känns otroligt kul att de bjuder dit mig trots att R inte kan komma, nu känner man verkligen att man är en del av familjen där också, är jätteglad för det. :-)
Nu får jag fortsätta här så allt blir klart, tänkte se om jag ska baka (kanske kanelbullar?) också, som jag kan skicka med R tillbaka upp till jobbet. Tycker att han och hans arbetskollegor är så himla grymma som klarar av att jobba så mycket som dem gör, så något vill man ju göra för dem :-)
Ha en underbar lördag, det ska jag verkligen ha! ;-)
Kärleken är evig!
Idag är det rätt jobbigt, saknaden efter min älskling är ganska stor. Snart har det gått en vecka, och ja, tyck jag är löjlig som inte klarar mig utan honom i ens en vecka, men sanningen är att vi är vana att se varandra nästan varje dag och sist vi var ifrån varandra en vecka var nog när jag var i Grekland för 4 år sedan. Då kan ni tänka er man är van vid att ha någon bredvid sig i sängen varje natt, någon att äta middag tillsammans med och någon att prata med när man behöver och framför allt, någon att krama och pussa på när man känner sig ensam och är i behov av kärlek!
För vem är inte i behov av kärlek och omtanke? Alla människor är i behov av det på ett eller annat sätt. Jag tycker det är fruktansvärt att så många människor på vår jord faktiskt går utan kärlek och har ingen som ger dem omtanke eller något litet hopp i vardagen. När jag tänker på alla barn som växer upp utan kärlek från föräldrar och övrig familj får jag ont i hjärtat. Jag önskar så att jag kunde hjälpa alla barn i världen, men tyvärr så går inte det. För det är inte barnens fel att dem inte har någon som ger dem kärlek och ömhet, dem ska inte behöva lida för någonting som de inte kan rå för. De behöver kärlek som precis alla andra, de behöver omvårdnad och omsorg precis som vilket barn som helst. Det är inte lätt att vara barn idag, det märker man. Och tänk då att vara barn i vår svåra värld, samtidigt som du inte har någon förälder som ger dig kärlek eller en vuxen som ger dig omsorg. Usch vad hemskt. Alla underbara barn på barnhem. Som sitter där och hoppas på att ett par riktiga föräldrar ska välja just dem. Vem bestämmer egentligen vem av alla barn som ska bli valda? Hur kan det gå till så hemskt egentligen? Om jag hade fått bestämma hade adoptivföräldrar eller fosterföräldrar fått ta det barn som varit på hemmet längst eller är i störst behov av kärlek. Men som jag skrivit förut, alla handlingar man gör är på något sätt egoistiska. De flesta barnlösa vuxna vill ha en nyfödd bebis, så de får vara med från allra första stund. Och det kan man självklart inte klandra personerna för, men samtidigt så tycker jag det är hemskt att man inte kan "nöja" sig med vilket barn som helst, även om det redan är ett par år gammalt.
Jag menar, det är inte konstigt att det finns rotlösa, kriminella, sjuka, hemlösa, obildade personer i vår värld. Alla dem som inte har fått en "vanlig" uppväxt, som kanske bott på ett barnhem tills det att de är 18 år och kastas ut eller som flyttats från familj till familj eller från hem till hem för att det är ett "problem-barn" som inte fungerar någonstans. De barnen hamnar i kläm. Inget barn är för mycket problem för att man bara ska låta honom/henne hamna mellan två stolar. Är det inte dessa barn som verkligen behöver kärlek och omtanke? Är det inte dessa barnen som verkligen behöver en "riktig" familj som kan hjälpa den på traven? Jag säger inte vad som är rätt eller fel, jag säger bara vad jag tycker och tänker. Jag tycker det är hemskt att så många människor i vår värld lider. Och här sitter vi, och kan klaga på minsta lilla sak, medan andra svälter ihjäl eller fryser ihjäl eller värst av allt, aldrig har haft någon som älskar en..
Med detta inlägg vill jag alltså förmedla en tanke om hur tacksamma vi ska vara för att vi har allt det vi faktiskt har. Jag tycker att man varje dag ska tänka tanken om att man har det bra, och aldrig ta någonting eller någon för givet, utan se att det finns så hemska livssituationer där ute som vi inte ens kan föreställa oss. Många av oss skulle inte klara en dag i deras skor, det är jag säker på. Om du någon gång sitter och suckar över hur för jävligt allt är och hur hemskt ditt liv är, rannsaka dig själv, bestäm dig att göra något åt det och var glad åt det du faktiskt har. För vi har mycket mer än vi ibland ser, vi blundar gärna för det positiva i våra liv. Istället så blundar personer i svåra livssituationer för det negativa i deras liv, och ser bara det positiva med att leva. För de lever. Och det är dem tacksamma för. Och allt "extra" är en bonus i deras liv. Så borde vi också tycka. Jag försöker alltid påminna mig själv om att så många andra har det värre. Det är därför jag valt att arbeta med människor. För jag vill hjälpa de som har det värre. Jag vill att så många som möjligt ska ha en chans till ett värdigt och drägligt liv. Det är inte för mycket begärt om du frågar mig.
Så därför är jag tacksam för min älskade R som håller fast vid mig efter närmare 5 år. Jag är tacksam för min familj som stöttar mig i alla situationer och älskar mig när jag är som värst. Jag är tacksam för alla vänner som skänker mig lycka och jag är tacksam för att jag har alla behov tillgodosedda i mitt liv.
Skriv gärna en kommentar om vad Du är tacksam för, och hur du känner inför detta ämne. Hade varit kul att se andras vinklar på ämnet, då det finns väldigt många.
Kärleken är evig...
Ensam Cissi söker
Jahopp, då gör vi ett nytt försök då. Skrev nyss ett halvt inlägg men så försvann allt, sitter med en bärbar dator så råkade väl komma åt någon dum knapp antar jag..? Suck. Jaja, nu kör vi igen!
Har haft dålig inspiration till att skriva här det senaste, men nu tänkte jag slänga in ett par rader. Har bott ensam sedan i söndags morse, och det låter ju inte speciellt länge, och det är det inte heller, men det känns längre än vad det är. Jag har aldrig bott själv, och det kommer jag på nu, 4 år efter att jag flyttade hemifrån. Alltså, man tänker inte på att "bo själv" har en innebörd med att BO ENSAM för jag har bott själv i 4 år, och med det menar jag bott utan mina föräldrar och syskon. Men har ju hela tiden haft R, så jag har inte bott själv. Jag intalar mig (och får höra från andra också) att jag behöver det här, jag måste kunna bo själv, och det är väl självklart jag kan det också. Det är inga problem alls. Lite skönt emellanåt, man slipper städa undan efter någon annan, man kan göra som man vill med allt osv. Men jag trivs nog bäst med att inte bo själv. Men det gör nog dem flesta, eller? :)
Anyways, nog om mitt "ensamma-sambo-liv" :) Livet rullar på, fick rycka in och jobba lite idag hos mammas sambo då de hade lite personal-kris. Skulle börjar plugga idag, men får göra det imorgon istället. Är ledig fram till nästa torsdag, då börjar jag och jobbar sedan helgen, sedan jobbar jag två veckor till. Har rätt sköna tider tack och lov, det nya schemat verkar se riktigt lovande ut! Istället för att jobba 12-21.15 när man jobbar kväll börjar man 14 och jobbar till 21.30. Då hinner man ju faktiskt göra något innan man börjar, det är annat än när man började tolv!
Drog igång träningen förra veckan som sagt, och jag är back on track så idag ska magen få sig en ordentlig omgång igen! Hoppas på lite mindre träningsvärk denna gång, men det vet jag att det kommer bli. Men ska bli skönt med lite core-träning, dock skippar jag nog medelpasset efteråt och kör hela core-passet istället eftersom det slutar åtta och det andra börjar åtta och det är inte på samma ställe så man får ta bilen. Det är snabba ryck med andra ord. Och jag känner att eftersom jag kommer träna det medelpasset imorgon så kan jag hoppa det idag. Går inte att stressa varje tisdag. Idag ska inte mamma träna heller och då känner jag det ännu mindre lockande att springa mellan passen. Roligare när man är två! Inte sant?
Nej, nu ska jag avsluta och vänta på att min kära ringer efter jobbet, så jag hinner säga hej innan jag drar på träning. Ha en underbar kväll så hoppas jag på lite mer inspiration snart!
Är huvudet dumt får kroppen lida, bokstavligt talat!
Har inte mycket mer att skriva för tillfället, ville bara få ur mig lite smärta :-) Det hjälpte väl sisådär.. Men som sagt, man får alltid lön för mödan och det lovar jag att jag kommer få! Skrev upp mina mått igår som jag mätte, måttbandet jag har är väl inte världens bästa så mäter nog inte 100% rätt, men bara jag mäter med samma nästa gång också är det ju okej. Tänkte väl jag mäter 1 november eller något, man får inte vara för ivrig med mätandet, det vet ni va? Då blir man bara besviken oftast. Eller, speciellt om man inte bantar eller så, för det gör ju inte jag. Inte på långa vägar. Haha. Det skulle jag aldrig klara!
Ha en underbar dag sötisar!
Nu jäklar kör vi!
Igår drog träningen igång igen, vilket ni kanske förstår efter inledningen. Jag har varit urkass på träning hela sommaren, som ni kanske läst har det blivit lite löpning, ibland mer, ibland inget alls. Det har gått upp och ner, men det har bara blivit löpning och inget annat då friskis har uppehåll under sommarn. Men nu drog det igång igen, och med det två nya pass som jag älskar; core och skivstång. Jag skrev ju för ett tagsen att jag har ett schema jag ska följa så gott det går, och igår körde jag två timmar i sträck, först core och sedan medelgympa. Coren gör sig påmind idag. Minst sagt. Fasen vad skönt att komma igång igen! Men samtidigt känns det hemskt att man varit så lat hela sommaren och många muskler försvunnit. Ska träna medelgympa idag också, mitt värdpass så det blir att stå redo halv sex för passet börjar klockan sex. Undra hur det ska gå? Jag ska träna bort träningsvärken jag har tänkte jag. Om det vill fungera i mitt otränade tillstånd? För imorgon väntar veckans tuffaste pass; Skivstång. Puh. Jag kommer få träna med bara en stång, utan vikter. Annars kommer jag inte kunna röra mig på hela helgen tror jag. Men skönt med yoga direkt efter skivstångspasset iallafall, få sträcka ut och stretcha extra mycket. Det kommer behövas. Mycket.
Låg nyss och drack lite grönt te med smak av fläder och citron, mös under en filt och läste friskispressen. Tog en liten paus för att göra lite behov och sedan satte jag mig här för att skriva detta inlägg. Tänkte det är lika bra att skriva det nu, så jag taggar till lite extra inför kvällens pass!
Jag blir mer och mer inspirerad av livet och hälsan. Jag känner mer och mer att jag verkligen vill hjälpa andra människor. Det är mitt kall här i livet. Men nu, just idag, så när jag satt med min nya kurs om ätstörningar och fixade, och när jag läste i friskispressen om en tjej som gått ner 50 kg, så inser jag mer och mer att jag verkligen vill jobba med att hjälpa andra människor att leva ett hälsosamt liv och må bra i sin egen kropp. Jag har hjälpt vänner med goda råd många år, och det blir mer och mer att vänner kommer och rådfrågar mig om det är något med ätande och vikt de vill veta. Trots att jag egentligen inte är utbildad inom det området, än. Men då måste folk märka av min passion och att jag brinner för ämnet, och det ska bli så spännande att läsa kursen som handlar om mat och ätande, både anorexi och övervikt. Få lite kött på benen och kunna hjälpa folk ännu mer. Och det jag vill göra är att arbeta ideellt nu i början. Jag vill hjälpa folk och få vara med på deras vandring, stötta och dela lycka vid uppnådda mål. Och när jag skriver detta så inser jag att alla människor är egoistiska. Men att egoism inte behöver betyda något dåligt alla gånger. För visst vill jag hjälpa andra för att JAG mår bra av det, och det är ju faktiskt en typ av egoism. Har ni sett på det på det viset någon gång? Att allt vi gör är egoistiskt, bara det att man kan vara egoistisk på ett positivt sätt men även på ett negativt. Jag väljer nog det positiva sättet, det är så jag är byggd som person.
Ni som bor nära Ale, kom gärna och testa träna med oss på friskis! Det sköna med friskis hos oss är att alla får vara som dem är, det är ingen som dömer efter utseende eller träningsförmåga. Du kan komma sliten och trött en dag och du får alltid lika många glada leenden och folk som hejar och puschar på. Vi har ju prova-på-vecka denna veckan, så det är bara att hänga på! Sedan har jag lite kompis-kort för den som kanske vill komma en annan vecka. Säg till isåfall så löser vi det. Läs mer om oss på Friskis&SvettisAle eller gå med i vår facebook-grupp. :)
Nu ska jag läsa klart friskispressen och sedan förbereda maten. Helstekt fylld kyckling i ugn!