Smile At Life

Cissi sunshine. Ja, det smeknamnet har jag haft en del genom åren. Det är kul med ett sånt smeknamn tycker jag, iallafall när andra kommer på det åt en. Då märker man att man försöker sprida lite ljus i mörkret - vilket jag alltid vill göra. Idag har vi verkligen haft solsken, rena våren och man ville bara på med vårkläder och ut och bara vara! Dock gick inte det, dels för att det var alldeles för kallt i den jobbiga blåsten som varit och dels för att det var massa jobb på schemat. Hade dock lite tur för fick vara ute en liten stund i solen mitt på dagen och då fick jag se fina små snödroppar som ploppat upp i en rabatt! Och då ska jag säga att dem inte syntes till i fredags, så fort gick det. Det betyder att det kan gå lika fort att få värme nu, jag längtar efter att kunna sitta ute i kvällssolen med dem man tycker om och skratta, umgås och njuta lite av vad livet har att erbjuda. Det krävs så lite för att göra en människa nöjd, vet ni det? Alla tror att det krävs stora, gigantiska under för att man ska bli glad och tillfreds för en stund. Enligt mig gör inte en miljon en människa lyckligare. Enligt mig kan ett litet ord göra mer - längst där inne, i hjärtat. Vi svenskar är så jäkla pryda och blyga (och jag ska inte sticka under stolen med att jag inte är en av dem, för det är jag!) och vågar inte säga saker till vem som helst och när som helst. Jag har jobbat i många år på min blyghet och för var dag så blir den bättre. Jag vågar utstråla min personlighet och visa vem jag är. Jag vågar berömma andra - och försöker göra det så ofta det bara går - för att stärka det omedvetna hos dem. Genom att bara visa uppskattning kan man göra en annan människas dag!