Smile At Life

Jag har stött på samma sak två gånger på kort tid nu, vilket måste betyda att jag bör uppmärksamma detta? Ja, alltså, det är ett litet knepigt ämne.. Som vanligt när jag är i farten! :-)

Har ni tänkt på att vi är det enda djuret som frivilligt utsätter oss själva för fara? Ja alltså, det finns inget djur på hela vårt klot som skulle utsätta sig själv för fara i onödan. Om en antilop får en instinktiv känsla av att ett lejon ligger och lurar i ett buskage så går han inte dit. Men om vi människor får en instinktiv känsla av att något är fel, måste vi ändå testa gränserna och se OM det verkligen är något som är fel eller om vi känner fel. Gets my point?

Alltså, varför måste vi människor hela tiden utsätta oss för saker som innebär fara eller som är skadliga för oss? Är vi smartare än alla andra djur och kan resonera att det finns en risk att det inte är farligt så vi testar eller är vi dummare än alla andra djur och tror att vi kan ha fel i vår känsla? Jag tippar faktiskt på det sistnämnda.. Jag tror vi är för dumma och naiva många gånger och tror att vår magkänsla har fel, när den i de flesta fall har rätt. Det som fick mig att verkligen få upp ögonen för detta idag var när jag kikade en snabbis på Oprah och det handlade om en kvinna som var bara en timme ifrån att bli mördad av sin ex-make (som hon hade lämnat pga. misshandel och kontroll). Den dagen han försökte mörda henne bjöd han in henne i huset (som hon inte fått gå in i sen de skiljde sig) för att hon skulle hämta deras gemensamma döttrar. Hon kände direkt att något inte stod rätt till och att hon inte borde gå in, men det var kallt ute och hon hade slut på bensin i bilen och tänkte att döttrarna var där inne så hon gick in. Det skulle hon inte gjort. Hon skulle lyssnat på sin instinkt, för han misshandlade henne brutalt, tejpade för hela ansiktet, händer och fötter och jaa.. Ville döda henne. Hade hon lyssnat på sin magkänsla hade inte detta hänt, utan hon hade kommit därifrån med sina flickor.

Samtidigt som man tänker på detta så kan jag inte undgå att tänka att det där OM vi människor tänker på jämt, det kan ju faktiskt stämma. För vem har inte haft fel magkänsla någon gång? Någon gång har nog alla det, och man kanske inte vill leva ett liv utan "faror". Eller, många vill leva på gränsen och se vad som händer trots känslan. Jag är nog den lite fegare personen, jag tar hellre det säkra före det osäkra. Och det är väl det som gör oss människor till så unika individer. Att alla är olika. Men jag tycker iallafall det är väldigt intressant att vi är det enda djuret som faktiskt gör såhär.. Det måste ju betyda något? Vi måste lära oss att tyda våra intuitioner bättre och lära känna oss själva på djupet så vi vet hur vi ska handla när en känsla dyker upp. Detta är jättesvårt men man lär sig, och man lär framför allt lära känna sig själv och hur man reagerar och hanterar olika situationer. Hur många känner exempelvis på sig när någon som står en nära ljuger? Eller döljer något för en? Jag tror många känner på sig sådant. Det gör iallafall jag, och flera i min omgivning också.

Så ta vara lite mer på magkänslor och er djuriska instinkt, den finns där för att den är viktig och för att vi ska ta lärdom utav den. Vi har inte fått den för att äventyra med liv och känslor, det kan vi ju göra ändå! :-)

Idag är det rätt jobbigt, saknaden efter min älskling är ganska stor. Snart har det gått en vecka, och ja, tyck jag är löjlig som inte klarar mig utan honom i ens en vecka, men sanningen är att vi är vana att se varandra nästan varje dag och sist vi var ifrån varandra en vecka var nog när jag var i Grekland för 4 år sedan. Då kan ni tänka er man är van vid att ha någon bredvid sig i sängen varje natt, någon att äta middag tillsammans med och någon att prata med när man behöver och framför allt, någon att krama och pussa på när man känner sig ensam och är i behov av kärlek!

För vem är inte i behov av kärlek och omtanke? Alla människor är i behov av det på ett eller annat sätt. Jag tycker det är fruktansvärt att så många människor på vår jord faktiskt går utan kärlek och har ingen som ger dem omtanke eller något litet hopp i vardagen. När jag tänker på alla barn som växer upp utan kärlek från föräldrar och övrig familj får jag ont i hjärtat. Jag önskar så att jag kunde hjälpa alla barn i världen, men tyvärr så går inte det. För det är inte barnens fel att dem inte har någon som ger dem kärlek och ömhet, dem ska inte behöva lida för någonting som de inte kan rå för. De behöver kärlek som precis alla andra, de behöver omvårdnad och omsorg precis som vilket barn som helst. Det är inte lätt att vara barn idag, det märker man. Och tänk då att vara barn i vår svåra värld, samtidigt som du inte har någon förälder som ger dig kärlek eller en vuxen som ger dig omsorg. Usch vad hemskt. Alla underbara barn på barnhem. Som sitter där och hoppas på att ett par riktiga föräldrar ska välja just dem. Vem bestämmer egentligen vem av alla barn som ska bli valda? Hur kan det gå till så hemskt egentligen? Om jag hade fått bestämma hade adoptivföräldrar eller fosterföräldrar fått ta det barn som varit på hemmet längst eller är i störst behov av kärlek. Men som jag skrivit förut, alla handlingar man gör är på något sätt egoistiska. De flesta barnlösa vuxna vill ha en nyfödd bebis, så de får vara med från allra första stund. Och det kan man självklart inte klandra personerna för, men samtidigt så tycker jag det är hemskt att man inte kan "nöja" sig med vilket barn som helst, även om det redan är ett par år gammalt.

Jag menar, det är inte konstigt att det finns rotlösa, kriminella, sjuka, hemlösa, obildade personer i vår värld. Alla dem som inte har fått en "vanlig" uppväxt, som kanske bott på ett barnhem tills det att de är 18 år och kastas ut eller som flyttats från familj till familj eller från hem till hem för att det är ett "problem-barn" som inte fungerar någonstans. De barnen hamnar i kläm. Inget barn är för mycket problem för att man bara ska låta honom/henne hamna mellan två stolar. Är det inte dessa barn som verkligen behöver kärlek och omtanke? Är det inte dessa barnen som verkligen behöver en "riktig" familj som kan hjälpa den på traven? Jag säger inte vad som är rätt eller fel, jag säger bara vad jag tycker och tänker. Jag tycker det är hemskt att så många människor i vår värld lider. Och här sitter vi, och kan klaga på minsta lilla sak, medan andra svälter ihjäl eller fryser ihjäl eller värst av allt, aldrig har haft någon som älskar en..

Med detta inlägg vill jag alltså förmedla en tanke om hur tacksamma vi ska vara för att vi har allt det vi faktiskt har. Jag tycker att man varje dag ska tänka tanken om att man har det bra, och aldrig ta någonting eller någon för givet, utan se att det finns så hemska livssituationer där ute som vi inte ens kan föreställa oss. Många av oss skulle inte klara en dag i deras skor, det är jag säker på. Om du någon gång sitter och suckar över hur för jävligt allt är och hur hemskt ditt liv är, rannsaka dig själv, bestäm dig att göra något åt det och var glad åt det du faktiskt har. För vi har mycket mer än vi ibland ser, vi blundar gärna för det positiva i våra liv. Istället så blundar personer i svåra livssituationer för det negativa i deras liv, och ser bara det positiva med att leva. För de lever. Och det är dem tacksamma för. Och allt "extra" är en bonus i deras liv. Så borde vi också tycka. Jag försöker alltid påminna mig själv om att så många andra har det värre. Det är därför jag valt att arbeta med människor. För jag vill hjälpa de som har det värre. Jag vill att så många som möjligt ska ha en chans till ett värdigt och drägligt liv. Det är inte för mycket begärt om du frågar mig.

Så därför är jag tacksam för min älskade R som håller fast vid mig efter närmare 5 år. Jag är tacksam för min familj som stöttar mig i alla situationer och älskar mig när jag är som värst. Jag är tacksam för alla vänner som skänker mig lycka och jag är tacksam för att jag har alla behov tillgodosedda i mitt liv.

Skriv gärna en kommentar om vad Du är tacksam för, och hur du känner inför detta ämne. Hade varit kul att se andras vinklar på ämnet, då det finns väldigt många.

Kärleken är evig...

Idag är det verkligen höst! Storm, regn emellanåt och 15 grader, men i vinden är det nog ca 10 för man fryser lite smått... Oj så mysigt jag tycker det är! När jag gick på stan förut såg alla sådär höst-mysiga ut med stickade tröjor, halsdukar och folk har börjat använda stövlar. Jag kunde inte med att ta på mig mina imorse när jag åkte, men då visste jag ju inte att det var så kyligt och blåsigt ute. Mistake från min sida! Men nu vet jag. (Så kommer det väl vara varmt nästa gång jag ska ta på mig dem!)

Har som sagt haft en heldag för mig själv idag. Lite Cissi-lyx. Var på Göteborgs SPA och fick en ansiktsbehandling Classic, vilken innehåller rengöring, hudanalys, portömning mask och massage. 60 minuter låg jag där och njöt (förutom under protömningen, AJ säger jag bara!) och fick reda på vad min hy behöver för bästa framtid och för att den ska må som bäst. Jättetrevlig terapeut hade jag, som förklarade precis allt, och hon märkte direkt hur känslig min hy är och hittade allt som stämmer om man säger, så krämerna hon rekommenderade ska jag deffinitivt köpa och testa, dock när jag har fått pengar och har råd då enbart nattcremen kostade 500 kr. Men, det positiva är att hon sa att pga. min torra och känsliga hy så kan jag med fördel använda enbart nattcremen nu under höst och vinter, då den är mycket fetare än dagcremen. Då tar jag den både morgon och kväll istället för en dagcreme på dagen. Men dagcremen innehåller spf 15, så den är ju rätt bra att ha, så man skyddar sig för solen vilken är den största boven för tidigt åldrande! Ja, jag ska som sagt handla och testa dessa och hålla tummarna för ett bra resultat, som ni kanske vet med mig så fungerar INGA ansiktsprodukter på mig, har testat både lyz och budget med sämre resultat än utan creme.

Nåväl, tänkte dela med mig av lite tips terapeuten gav mig som jag själv kände var väldigt lärorika och användbara!

- Det första hon berättade var att på peeling du köper i vanlig affär, står det att du ska peela ansiktet ungefär en gång i veckan. Det är BIG NO, så skriver dem enbart för att sälja mer! Man ska peela ungefär en gång i månaden, speciellt om man har känslig hy som jag har. Annars skadar man bara huden och peelar bort ny hud, och det är ju inte det som är vitsen med peeling, utan det är bara gammal hud som ska bort.

- Utslag och finnar i ansiktet sätter sig på olika ställen beroende på vad som händer med din kropp. Jag hade ingen aning om detta förrän hon sa det, men märkte ju direkt att det stämmer! Om du har finnar/utslag i pannan så beror detta främst på stress, sitter utslagen/finnarna på näsan och/eller ut på kinderna beror detta på obalans i mag-tarmkanalen och att man äter fel och ohälsosam mat! Och om du får utslag/finnar runt munnen och ner vid hakan så har detta med hormoner och göra, så vi tjejer får ofta runt dessa områden när vi ska ha mens. Simple as that!

- Solen är vår absolut värsta fiende när det kommer till tidigt åldrande och rynkor. Spf borde ALLA använda, oavsett hudton. Ju ljusare desto högre faktor bara. Använder man detta så kommer färgen i ansiktet lite saktare än hos dem som inte använder solskydd MEN som gengäld behåller du färgen mycket längre och slipper flagna för att du bränt dig eller fått för mycket sol på en gång.

Detta var det jag hade att dela med mig av efter min sköna, avkopplande dag! Men än är den inte slut, ska åka upp till mamma nu lite senare i eftermiddag och få lite massage på axlar och nacke då jag måste ha gjort något konstigt för har jätteont och är stel. Känns nästan som nackspärr fast i axlarna. Så hon lovade mig lite massage! Tänk vilken lyx man har med en mamma som är massör. Jag kan lova att jag kommer somna som en prinsessa ikväll. :)

Nu tänker jag göra ett första inlägg i min kategori "Välbefinnande", vi får hoppas jag kommer med massvis av inlägg där så småningom :-)

Det jag tänkt skriva lite om är hur viktigt det är att varva ner på kvällarna efter en dag full med fart och fläkt. Vi stressar alldeles för mycket i vårt land, ibland tror jag vår kultur har blivit någon sorts stress-kultur. Allt ska gå så fort som möjligt och alla ska hinna göra så mycket som möjligt. Jämt. På jobbet. I skolan. På semestern. Ja, precis jämt. Första gången jag kom på att vi stressar så himla mycket här hemma var när jag var på Gran Canaria i nian. När man handlade i affären gick det jättelångsamt i kassan, jag stod nästan och stampade för jag undrade om kassörskan var ny eller varför det tog sådan himla tid. Hon var trevlig, pratade med kunden, packade hennes varor när allt var instämplat och tog det väldigt lugnt. Efter ett par dagar insåg jag att det var så överallt. Och i Grekland var det likadant. Och i Spanien är det ännu mer så. Så nu, efter ett par gångers erfarenhet har jag lärt mig att kunna stå i kön utan stress, prata med kassörskan och vara glad, och ta det lugnt i affären. Utomlands. Här hemma känns det som det bara inte går. Därför är det så himla viktigt att kunna stressa av och varva ner på kvällen så man får en bättre god natts sömn. Jag ska ge er lite inspiration till vad som fungerar för mig, och har ni något annat ni tycker fungerar som jag inte tar upp så skriv gärna det i kommentarer! Ju fler tips, desto roligare! :-)

- Ta vara på de mörka kvällarna som kommit nu, tänd levande ljus runt omkring dig, släck alla lampor så att ögonen och hjärnan får vila lite från allt starkt ljus som du utsatt dig för under dagen.

- Jag har hittat ett underbart te, ett örtte, som med fördel ska drickas på kvällen för att man ska komma i ro. Det heter nämligen Kvällsro och är från Friggs, och innehåller passionsört, lavendelblomma, citronmelissblad och pepparmyntsblad. Testa detta, speciellt om du har svårt att komma ner i varv om du dricker vanligt te eller kaffe.

- Jag har lättare att slappna av om jag varit ute och rört på mig under dagen eller tränat. Då blir kroppen automatiskt mer trött fram mot kvällen än om man suttit inne hela dagen och inte gjort så mycket.

- Avslappning, yoga, meditation och liknande träningsformer är jättebra att göra på kvällen! Om man tycker om något av detta så ska man absolut göra det tycker jag. Jag ska ju börja ha yoga på kvällarna nu igen (har ju haft tidigt på morgonen nu ett halvår men gillade kvällar mer) och jag vet att jag kommer sova så mycket bättre, speciellt de dagarna jag utövat yoga.

- Har man ett badkar tycker jag det är underbart att lägga sig där i, med någon lugnande eterisk olja (exempelvis lavendel), levande ljus och bara njuta innan läggdags. Tyvärr har vi inget badkar men jag brukar ta lite "hemma-spa" hos mamma ibland i bubbelbadet, det fungerar kanon det också!

Jag hoppas ni fått lite tips och råd iallafall, det är vad jag gör för att varva ner på kvällarna om jag känner mig uppvarvad. Viktigt är också att tillägga att inte dricka för mycket te (kanske inte den största muggen du har) för sent på kvällen då man kan bli mer kissnödig av att dricka te och därmed vakna på natten eller tidigt på morgonen och behöva gå på toaletten. Det är ju inte så kul, och det har hänt mig x antal gånger. Så därför ska man försöka dricka teet lagom tid innan man tänkt lägga sig, och lagom mängd!

Stressa av och märk skillnaden på ditt humör! :-)